LivetEnligtOss

Ture och Julian ❤️

När det inte blir som man tänkt sig, vart gör man av besvikelsen? Hur ställer man in sig på att alltid vara beredd på det oväntade? För så är det när man har ett barn med funktionsvariation. Du kan aldrig planera någonting. Under semestern är det tydligare. Du träffar vänner, du åker iväg och gör utflykter. Helst som en familj. Du försöker planera men plötsligt står du med ett barn som vägrar eller som ska göra något helt annat än vad som var tänkt från början. Ska alla runtomkring behöva ändra? Ställa in? Anpassa sig? I sådana lägen krävs det kreativa människor, människor som kan tänka utanför boxen. Då kan det faktiskt hända att det helt magiskt blir ett bra minne istället för ett dåligt. Som förut i sommar. På den årliga sommarfesten. Släktingar och vänner som träffas och umgås i dagarna två. Våra vänner och deras son Ture som är så fin kompis till Julian var där. Julian tycker så mycket om Ture. Av samma anledning så ville inte Julian lämna varken sommarfesten eller Ture när det var slut och alla skulle åka hem. Julian hade därför satt sig under en trappa och grät och grät och grät. Tårar som aldrig tog slut. Runtomkring tog alla farväl och skulle köra hem till sitt igen. Men Julian vägrade röra sig ur fläcken. Efter en lång stund av förgäves övertalningsförsök av mig så kom Tures mamma på en brilliant ide. ”Julian kan åka i vår bil tillsammans med Ture och oss och köpa glass och så kan vi lämna honom hemma hos er sen”. Förslaget presenterades för en överlycklig Julian som mer än gärna hoppade in i Tures bil. Bara sådär på en minut skrev vi om slutet på dagen till ett bra eller till och med bättre än vi tänkt och vi slapp sitta kvar på en öde plats med en ledsen kille som inte gick att trösta. ❤️ 

Jag brukar alltid säga att Julian hjälper oss att hitta livets människor. Människor som är lite finare än andra. Lite vackrare. Guldkornen som glimmar starkast när det verkligen gäller. ??