Ända sedan vi fick Julians diagnos förklarad för oss så har jag aldrig kunnat sluta fred med ordet utvecklingsstörd. Att Julian skulle vara utvecklingsstörd. Det är ett hemskt ord tycker jag. Ordet utvecklingsstörning används i lagar som LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och Skollagen. Därför kommer man som funkisförälder i kontakt med ordet en hel del. Men jag har aldrig känt att ordet passar in på honom. Visst att han behöver en hel del hjälp. Att han behöver bli påmind om vart han ska gå, vad han ska göra, hur han ska knäppa jackan, hur man brer sin macka osv. Han har en annorlunda utveckling, en annan, långsammare takt, visst. Men. Julian kan dra slutsatser, tänka logiskt, komma på kreativa och alternativa lösningar till saker. En väldigt smart kille. Men på pappret så är han måttligt utvecklingsstörd.
Jag brukar säga att Julian har en alternativ intelligens. Han är emotionellt smartare än mig, men han tänker också på ett sätt som, när man har pejlat in det och lärt sig det, är väldigt häftigt. Alla som känner honom vet att hans EQ spränger alla gränser. Men han har även ett otroligt bildminne och kan berätta om händelser långt tillbaka där han väldigt tydligt minns händelser i bilder och förlopp. Han är mycket bättre på att komma ihåg folks namn än vad jag är tex. Han minns händelser (på gott och ont) som hände flera år tillbaka. Ibland känns det som att han har ett sjätte sinne. Julian har förutspått många saker som har hänt i mitt liv. Han kan till och med prata om tidigare liv ibland, ja, otroligt men sant. Även om det bara är påhitt hur skulle han kunna göra den kopplingen om han är utvecklingsstörd?
Ju mer jag tänker på det, ju mer övertygad blir jag av tanken att Julian och hans kompisar med olika funktionsvariationer har en alternativ utveckling. En sorts intelligens som inte att går att mäta med ”dagens verktyg”.
Alternativ utveckling var fint tyckte jag. För allt är ju inte svart eller vitt. Det man kanske har lite mindre av kanske nån annan har mer av osv. Precis samma gäller ju med personliga egenskaper, kunnigheter och färdigheter, känslor och sinnen.
Alternativ utveckling är ett ord jag kommer att ta med mig, i mitt personliga liv men också i min yrkesroll (arbetar med autistiska ungdomar).
Ett fantastiskt och (för mig) nytt sätt att se på allt det där mellan det svarta och det vita.
Tack för inspiration och glädje i vardagen
Du har 3 absolut finfina killar ?. Så fina ? Jag följer er på Instab och älskar se alla instastories med alla fina och roliga inlägg. Min son har inte ds med lite av varje av annat
Han spelar fotboll i Grunden Bois med ett gäng andra knattar. En par kille med ds och kan säga att härligare killar finns inte. Så mycket skratt, så mycket glädje och massor av kärlek ?
Du har 3 absolut finfina killar ?. Så fina ? Jag följer er på Instaboch älskar se alla instastories med alla fina och roliga inlägg. Min son har inte ds med lite av varje av annat
Han spelar fotboll i Grunden Bois med ett gäng andra knattar. En par kille med ds och kan säga att härligare killar finns inte. Så mycket skratt, så mycket glädje och massor av kärlek ?
Känner så igen mig i detta! Är dock inte funkisförälder, däremot är jag snarare funkissyskon (om man kan säga det så). Min lillebror har också DS med måttlig ”utvecklingsstörning”. Jag har igenom alla år avskytt ordet utvecklingsstörning precis som ordet handikapp. Jag har dock aldrig hittat ett nytt bra ord för det som du lyckats göra! En alternativ utveckling lätt så mycket finare.
Ja min bror är inte som ”alla andra” 10åringar. Han behöver hjälp med få på sig sina kläder men att få av sig dem är han expert på, han behöver hjälp/stöd med all daglig hygien, och han behöver alltid ha någon som hjälper till att tolka när han för en dialog. Men detta är bara en nypa salt av vad han behöver hjälp/stöd med jämfört med vad han faktiskt kan. Han är så teknisk att det är sinnes, han kan alla repliker från alla filmer han sett, han kan alla rörelser dessa figurer i filmerna gör osv , en riktig dans & teater kille. Han har en styrka som heter duga , och är lika stark som en sjunde/åttonde klassare. Hans lokalsinne lever verkligen. Finns så mycket mer att skriva men tror nog kommentaren skulle bli allt för lång.
Men summan av kardemumman , tack för du satte ordet på spiken! En alternativ utveckling its!
Jag säger att min son har en utvecklingsstörning. Det var precis det som händer han fick en störning i utvecklingen. För mig ör det inte ett laddat ord. Jag och alla som känner Min prins vet att han är världens goaste kille. Rolig, skämtar & förstår ironi. Han funderar och snackar. Sjunger högst av alla. Ylar lite till favoritlåtarna. Alldeles för kärleksfull du vet när man vill pussa och krama alla människor man ser. Kan bli väldigt arg ibland när saker inte blir som han tänkt sig. Bäst av allt är att han är lyckligt ovetande om hans utvecklingsstörning. Säger man ordet utvecklingsstörning så vet alla vad det innebär. Säger man funktionsvariation/nedsättning vet man inte riktigt vilken grad. Man ser inte på min prins vad han har och då är jag noga med att förklara så att andra inte tror att han bara är stökig.